So I guess this is goodbye. (Glöm inte att uppdatera era länkar!)

Jag har fått nog av den här bloggen.

Efter att ha gått tillbaka några hundra inlägg och jämfört vem jag var när jag startade den här bloggen, med vem jag är IDAG....jaaa...

Är det bara jag som tycker att det är dags att gå vidare??!!

Så let it be. Jag startar på en ny kula. Och jag vill banne mig se dig följa med!

ny blogg-----> http://www.polkadotparadise.blogg.se

POLKADOT PARADISE
glöm inte det!
Säg det några gånger för dig själv så att du minns det ordentlig:

POLKADOT PARADISE
POLKADOT PARADISE
POLKADOT PARADISE
.blogg.se

Get your back into it!

Dumtdumtdumt!

Idag slog det mig som en blixt, jag borde ju läsa en förberedande kurs på distans till det jag vill plugga sen. För att bättra mina chanser att komma in ju. Det står till och med att det är meriterande att göra just detta innan man söker den utbildningen på deras hemsida.

Det har stått där hela tiden, i svart på vitt, och ändå har jag bara inte hajat grejen.

Sista anmälningsdagen till vårterminen var den 15:e Oktober, och jag sökte så sent som IDAG. Helt puckat. Jättedumt. Jag skäms.

Johan tröstar mig med att distanskurser är lite flummigare än vanliga kurser på det sätt att det saknas "antal fasta platser". Jag hoppas verkligen det...

Förbannade jävla skitfrukt!

Härmed nominerar jag apelsinen till världens mest omöjliga frukt! Det finns ingenting graciöst med att äta en apelsin. Det är som bäddat för trubbel. Fem sekunder sen satt jag med en meter papper och tyckte jag att jag var "väl förberedd" för att äta en apelsin.

Det slutade med att jag

1.sölade ner min klänning
2. fick spår av sprutande fruktjuice på glasögonen
3. kladdade ner mitt tangentbord
4. spillde fruktjuice på heltäckningsmattan

Och nu luktar det "Jul" över hela mitt arbetsbord.
Hurra!

Hur kommer det sig att man inte genmanipulerar apelsiner till något mer praktiskt?
Tunnare skal.
Mindre vätska.
Som en mandarin, fast större och surare.

Ny lins tack!

Trött på min kamera. Trött på standardbilder. Nu är det "spara ihop till en ny lins som gäller".

Tills dess får jag väl roa mig med lomografiska bilder.

(Bilderna ovan är tagna med min vanliga kamera- jag har bara manipulerat dom till att likna Diana-bilder)

Halloween-outfit

Äntligen Halloween!
Nu kan man spöka ut sig bäst man vill och ingen tycker att man är konstig för det. Om ändå VARJE dag vore Halloween!

Fast jag ska parta med mina arbetskamrater som jag bara är "halvtjenis" med, så jag valde ändå en rätt så "nedtonad" outfit. Egentligen hade jag velat ta i ännu mer. Men ändå...Jag tänker inte klaga liksom.

Jag måste bara få säga en grej om gårdagens Idol- visst var Lars E GRYM!
Så jävla bäst!

Och jag vill inte höra en massa skit om att "han egentligen inte vill vinna Idol". Klart som fasen att han vill det! Han hade väl hoppat av annars.
Nä, jag tror att han bara vill göra saker på SITT sätt. Om han tycker att Schlager är löjligt får han väl tycka det. Man är väl inte mindre "Idol" bara för att man inte gillar schlager. Jag tycker att han ska fortsätta spexa och göra till sig.

Borde man egentligen inte uppmuntra till originalitet i en sådan industri?
Borde man inte leta efter något nytt?
Borde man inte eftersträva "underhållning"?
Måste det bara vara sömniga ballader, undergivna blondiner och mainstreamkillar?
Bah!

Inget hem utan kladdkaka.

Ingen spännande rapport från min sida idag. Idag har varit en riktig hemmadag och jag har bara gjort vettiga saker.

(och ni skulle känna kladdkakan från ugnen nu, det luktar HIMMMELSKT!)

Trevlig helg!

N*E*R*D - Provider

Hur många pärlhalsband kan man få för 80 riksdaler?

Rätt svar: 5 st

Dessa fyndade jag mig till på ICE, där det var utförsäljning (fast det har det ju egentligen varit redan sen ett år tillbaka...) för 20 kr/smycke + köp fem betala för fyra= 80 kr. Helt fantastiskt. Jag är så duktig på att fynda.

Jag tänkte ha dom på lördagens Halloweenpartaj. Eftersom att jag inte hittade någon sjömanskrage gav jag upp "matros-temat" och ändrade till "viktoriansk vampyrbrud". Och då krävs det en hel del pärlor, som ni ser...

Jag kan inte tro det!

Minns ni väskan som jag hittade hos Moster Marie som jag aldrig köpte och sen ångrade det surt när den försvann?

Det var Johans mamma som hade köpt den!
Till mig!
Som en sen födelsedagspresent!

Jag kan inte fatta det. Jag har suttit och vaggat med den i knät ett tag nu, och jag kan fortfarande inte smälta det. Världens finaste väska är min min min! Och nu är vi bästisar för all framtid.
Åh. Glädjerus. Lycka.

Tack Marita!
Du anar inte hur glad du har gjort mig.
Finaste presenten ever!

Förlängning av kontrakt

Vårt företag har ett sammarbete med ett annat väldigt stort företag och alla vi som jobbar med detta projekt är 100% beroende av just detta samarbete.

Och själv är jag ju inhyrd just för detta projekt. Den dagen det tar slut, så ryker ju mitt jobb. Nu när vi har börjat närma oss slutgroparna förlängs våra kontrakt från månad till månad. Det innebär att vi aldrig vet hur långt fram vi har jobb. Nyss hade jag jobb till slutet av november och idag får jag plötsligt veta att jag har fått förlängt till slutet av januari.
Och sen vet man inte vad som händer igen.

Det är jävligt plågsamt och frusterande ska jag tala om för er!

Som jag nyss sa till min kollega:

"Vilket himla jobb vi har egentligen, där vi jublar av glädje varannan månad bara för att vi fått veta att vi får jobba kvar. Det är ju som IDOL eller nånting..."

Himla påfrestande...
Jag tänker ALDRIG bli konsult när jag blir stor!

Efterlysning!

Jag vill vara matros på Halloween, men den här sjömanskragen har tydligen varit slutsåld sedan länge på Buttericks.
Great!
Vad ska jag göra nu?
Har ni några tips på vart man kan hitta liknande?

(Förresten vill jag varna om att ni som ska inandla något på Butterick bör göra det så snart som möjlig. Jag var där igår och det var kaos! Det var en jävla kö för att ens komma in. Man skulle kunna tro att det var Stureplan! Bajsigt...)

Det finns hypokondriker och så finns det sånna som jag.

Det finns dom som nojar och ojar sig och åker in till läkaren för minsta lilla grej. Och så finns det sånna som jag, som undviker läkare och medicin till alla pris. Jag klassar inte mig själv som "sjuk" förrän jag plötsligt bara faller ihop och typ halvt dör. Exempel på detta:

* En gång var jag sjuk i veckor. Jag hade feber, (extremt) ont i halsen och noll aptit. Jag gick omkring så under två veckor. I min värld var jag bara "förkyld". Jag gick till skolan och jobbet som vanligt och bodde själv. Så en dag svimmade jag i duschen. När jag vaknade igen trodde jag att jag hade blivit blind, för jag kunde inte se! Jag spärrade upp ögonen men såg bara svart. Det gick över efter nån minut men jag fick såklart panik. Det visade sig senare att jag hade haft körtelfeber och helt enkelt inte hade ätit och vilat ordentligt och därav tuppat av i duschen av utmattning.

* En gång hade jag fått en ovanlig form (ovanlig bakterie) av urinvägsinfektion. Men det visste såklart inte läkarna på cityakuten (dom besvärar ju sig aldrig med att göra blodprov, så hur skulle dom kunna vet det?) så jag fick det "penicillin" som man vanligen brukar få. Men den tog ju såklart inte på mina bakterier. Jag blev värre och värre, men sa ingenting för att jag inte ville oroa min mamma i onödan. Så en morgon kunde jag inte resa mig ur sängen för att jag hade så fruktansvärt ont i ryggen. Visade sig senare att infektionen hade spridit sig till mina njurar och min situation hade blivit kritisk. Jag blev hämtad med ambulans och på sjukhuset visade det sig dessutom att jag hade fått Blodförgiftning! Kan ni fatta! BLODFÖRGIFTNING! Hade jag gått med det där längre så hade jag kanske dött.

Min bihåleinflammation, som jag hade sist, gick jag omkring med i en månad innan jag pallrade mig iväg till cityakuten. Fatta vad segt!

Och jag har fortfarande inte ens orkat skaffat mig en husläkare ännu. Så jag blir alltid tvungen att gå till cityakuten trots att läkarana där suger, man får dålig hjälp och ingen bryr sig. Jag känner mig alltid lurad efteråt.

Och tandläkaren har jag undvikit sen februari 2007. Trots att jag vet att jag har hål i tänderna och hon skickar mig tidsförslag en gång per kvarttal. Helt puckat av mig förstås! Men sån är jag liksom.

Nu blev detta ett onödigt långt inlägg, men jag ville bara ha sagt att jag tycker att det är viktigt att man tar sin hälsa på största allvar. Det är inte ens att skoja om. Jag är en sabla idiot som inte sköter mig. Och ska man vara extrem åt något håll, så tror jag ärligt talat att det är bättre att vara hypokondriker.

Följ min blogg med bloggkoll

Åh!

Cherry Blossom Girl har också blommiga Dr Martens!
orättvist!

Vad har jag för hårfärg egentligen?

Jag skulle kunna döpa om min blogg till "hårfärgsbloggen" med tanke på hur ofta jag tjatar om "hår" och "färg". Men jag intresserar ju mig för sådant, så jag tänker fortsätta...

Min nuvarande hårfärg är närmast (tro det eller ej) Cerise! Helt av en slump. Jag siktade mot klarrött (som jag alltid gör), men se, det hänger alltid på vilka produkter frisören använder, i vilka mått och i vilken styrka. När man har varit med om så pass många "hårolyckor" som jag har lär man sig att
1.Acceptera läget
2. Bli ett med färgen
3. Göra det bästa av situationen.

Det är bara att inse att hår inte tål att färgas/blekas hur många gånger som helst. Ibland måste man bara ta saker som dom kommer. Kanske ha lite självdistans och att försöka SLUTA identifiera sig själv som enbart "en nyans". Gillar man att experimentera, får man räkna med en del överraskningar och det är inte konstigare än så.

Denna gång tog jag det med en klackspark. Jag tycker att jag ser ut som en karaktär ur "Sailor Moon".Och det gör mig glad, glad, glad!!
Faktiskt!
Och jag har fått en massa komplimanger på jobbet också. Vilket gjorde mig lättad, med tanke på att jag oroade mig för att jag kanske skulle få sparken imorse pga mitt hår.
Hahahahahahaha

...

jaa

Min look-alike!

Någon kommenterade ett av mina foton på Flickr och sa att jag var hemskt lik en Stephanie Powers, med en länk till denna bild.Jag har ingen aning om vem det är men hon ska tydligen ha varit en gammal Hollywood-stjärna.

Tjaa...hon var väldigt söt, men jag vet inte om vi liknar varandra särskilt mycket. Det skulle vara den där gropen i hakan och dom mörka ögonen i så fall. Eller vad tycker ni?

Dagens outfit: lite ryskt

Igår hängde vi på Rysslandskitchiga KGB. Johan, jag, Johans lillebror och Christine. Det blev en riktigt fin kväll ska ni veta. Och idag firar jag detta jag med en riktigt rysslandsinspirerad outfit:

En giftig, mystisk förförerska klädd i korsett och päls, vassa röda läppar och med spionkameran i högsta hugg.
sassy!
very James Bond!

Idag står söndagsfika på schemat. Kanske på sturekatten, för att matcha miljön med min outfit förstås och få snygga bilder med Diana F+...
Aaaa...
Sånt man gör för att få dagarna att gå.

korsett- Beyond retro
kofta med fakepälskrage- Hm divided
kjol-monki
bälte- Indiska

är/har varit en bra dag +++++

Idag, vänner, har jag shoppat massor massor massor !!

Jag vet inte vad som har hänt. All denna "klädtorka" som det har varit på riktigt riktigt snygga kläder är som bortblåst i samma takt som de "fula" och "halvdana" plaggen reas ut nu på höstrean.

Bort med skiten säger jag!
Fram med det nya!

Fast jag ska nog lämna tillbaka en skjorta eller två imorgon. Min plånbok skulle behöva det. Jag vill gärna ha råd o leva resten av månaden också, tack!

PLUS att min Diana F+ kamera kom med posten idag!!!
PLUS att mitt hår är nyfärgat och snyggt!!
PLUS att jag har varit ledig från jobbet idag!!
PLUS att jag ska ut imorgon!!

Och nu ska jag krypa ner med finaste Johan och kolla på film.
Goooodbajs!